Det var inte så svårt det där.. eller jo kanske men jag gav iallafall inte upp. Nu har jag ett varv kvar på mössan och så lite öronlappar och en toffs. Den blir inte helt som den ska vara. Den blir en aning för stor men jag orkar inte repa upp 18 varv och virka om dem, en gång till kan jag väl också tillägga. Första försöket var mössan redan klar eller varven var virkade men jag kunde ha haft den som duk så platt var den, repade upp dem och gjorde om. Min sambo tittade på mitt arbete innan jag repade upp och tyckte att det blev tjockt och fint. När jag sedan hade repat upp allt skrek han "vad fan har du gjort jävla tok?" hehe. Nu ser det iallafall ut som en mössa även fast den är för stor. Men jag kanske får en riktigt stor skalle någon gång och så kommer mössan passa som ett smäck och jag slipper frysa om mitt stora huvud :P Kan kan ju se det hela positivt om det nu inte blir som man vill.   

Bild ur boken Väldigt virkat! av Erica Laurell. Den där flickkappan är helt underbart ljuvlig och skulle nog virka en sådan till min dotter om jag hade någon. Men det kliar i mina fingar iallafall jag vill virka en sådan. Men känns onödigt om ingen kommer att använda den. Kanske kan pracka på någon annan en sådan? Någon som vill ha den till sin lilla dotter hör av er så fixar jag den. 

Mössan bara några varv kvar. Men hur visar man en mössa på bra sett om ingen har den på sig. Eftersom det är rätt mycket hål i den så funderar jag på att faktiskt virka ett mössa till men i en annan färg som tex lila och virka ihop dem så att mössan blir fodrad. Jag tror iallafall att det skulle kunna bli coolt, men får se hur det blir av den idén.

Mössan igen.

På tal om mössor så gjorde jag en mössa till min sambos systerson. Så här ser den ut. Min lampskärm fick agera "provdocka" och nej jag har inte så skitiga fönster det är bara byggjobbare utan för som satt plast för fönstret för att de rappar om huset.

I brist på annat virkade jag en jordgubbe bara för att se om jag faktiskt kunde, mönstret är stulet någonstans ifrån men kommer inte ihåg vart tyvärr.